Åttonde raka i sikte för Sverige

2008-05-14 kl 15:00

Inför kvällens VM-kvartsfinal klockan 19:00 mellan Sverige och Tjeckien konstaterar hockeyoraklet Gregor von Konow att Tre Kronor har vunnit sju raka kvartsfinalsmatcher i VM och tar en historisk titt inför de två lagens sammandrabbning.

Sverige har vunnit elva av totalt 13 spelade kvartsfinalsmatcher sedan 1992, då det infördes cupslutspel i VM. Under åren 1997-1999 spelades inga kvartsfinaler.

Förlusterna kom 1996 mot USA i Wien (2-3) och 2000 mot Finland i St Petersburg (1-2). Förra året i Moskva vann Sverige mot Slovakien med 7-4 och tog därmed sin sjunde raka seger i kvartsfinalsmatcherna, något som är klart imponerande.

Trots att Sverige och Tjeckien varit med i varje VM-slutspel sedan 1992 har man aldrig stött på varandra tidigare i just en kvartsfinal i VM. I OS i Albertville/Meribel 1992 möttes dock Sverige och Tjeckoslovakien i kvartsfinal. Den gången blev det 1-3 i baken efter att tjeckerna kontrat ut Sverige.

Sverige har emellertid kraftig plusstatistik mot Tjeckien på senare år. Tre Kronor har slagit tjeckerna i de tre senaste VM- och OS-matcherna länderna emellan med totalt 16-6 (7-3, 4-0, 5-3). I samtliga tre matcher har Milan Hnilicka (bilden) vaktat tjeckernas kasse, medan Henrik Lundqvist stått i Sveriges mål i två av dessa.



Sverige måste hållas som klara favoriter mot Tjeckien i kvällens kvartsfinalsmatch, tack vare ett både starkare och jämnare lag. Framför allt har blågult en mycket bättre målvakt. Henrik Lundqqvist är en av världens bästa målvakter, medan Milan Hnilicka är ganska ojämn.

Lundqvist blev i år sexa i NHL: s målvaktsliga med 2,23 i snitt på 72 matcher. Chris Osgood (Detroit) vann med 2,09 i snitt på 43 matcher. Därefter kom Jean-Sebastien Giguere (Anaheim) med 2,12 i snitt på 58 matcher, Dominik Hasek (Detroit) 2,14 på 41, Jevgenij Nabokov (San Jose, numera i Rysslands VM-lag) 2,14 på 77 och Martin Brodeur (New Jersey) 2,17 på 77.

Henrik höll nollan totalt 10 gånger under säsongen. När höll en Rangers-målvakt senast nollan flest gånger i NHL? Det var ett tag sedan. Vi får gå tillbaka ända till säsongen 1970/1971 för att hitta en New York-målvakt i topp. Då höll nämligen Ed Giacomin nollan åtta gånger på 45 matcher.

Klubbrekordet i Rangers håller John Roach Ross från säsongen 1928/1929, då han spikade igen kassen 13 gånger på 44 matcher. Henrik Lundqvist har goda möjligheter att bli utsedd till NHL: s bäste målvakt i år. Hans svåraste konkurrent är förmodligen ryssen Jevgenij Nabokov, som gjort en mycket fin säsong i sitt San Jose Sharks. Nabokov vann 46 av sina 77 matcher, varav 26 med uddamålet - det understryker verkligen att han är en vinnarmålvakt!

Endast fyra europeiska målvakter har vunnit prestigefyllda Georges Vezina Trophy genom åren. De fyra är Pelle Lindbergh i Philadelphia (1985), Dominik Hasek i Buffalo (1994, 1995, 1997, 1998, 1999, 2001), Olaf Kölzig i Washington (2000) och Miikka Kiprusoff i Calgary (2006). Hasek har även vunnit Hart Trophy som ligans mest värdefulla spelare två gånger (1997, 1998) och måste räknas in i kategorin bland NHL: s bästa målvakter genom tiderna.

Hasek håller fortfarande vid 43-års ålder hög klass, men när tjecken inledde sin proffskarriär i början av 90-talet fick han göra det med att börja spela i farmarlaget. Henrik Lundqvist (Rangers) och Jevgenij Nabokov (San Jose) blev förstemålvakter i sina respektive NHL-lag direkt. Av de europeiska NHL-målvakterna är det förutom dessa två bara Roman Cechmanek i  Philadelphia (2001) som klarat av den bedriften tidigare.



Tjeckien har haft det motigt i kvartsfinalsspelet i VM de senaste åren. Förra året i Moskva förlorade tjeckerna mot hemmafavoriterna Ryssland med 4-0. Det var tjeckernas andra kvartsfinalsförlust på fyra år. Den förlust som svidit allra mest på senare år kom 2004 i hemma-VM i Prag, då ett mycket stjärnspäckat tjeckiskt lag blev sensationellt utslaget av USA i kvarten med 3-2 efter straffläggning. Det var en blytung förlust.

Lite plåster på såren fick i alla fall tjeckerna året därpå i Wien, där man blev världsmästare. Tjeckien slog Kanada i VM-finalen med övertygande 3-0 och besegrade dessförinnan Sverige i semi med 3-2 efter övertid. Segermålet slogs in av Radek Dvorak efter 4:43 in på förlängningsperioden. Dvorak klippte till ur nästan ingen vinkel alls och en skymd Henrik Lundqvist kunde bara konstatera att pucken åkte in i kassen ovanför hans plock.

Men, det var mycket nära att de blivande världsmästarna även denna gång åkt ut mot USA i kvarten. Det blev till slut seger för tjeckerna efter en dramatisk straffläggning, där Martin Rucinsky till slut slog in pucken som tog laget vidare till semi. VM-guldet 2005 i Wien var tjeckernas femte sedan 1996, och 1998 i Nagano blev man olympiska mästare för första gången med ett lag som till stor del bestod av inhemska spelare.

Guldhjälte framför alla andra var målvakten Dominik Hasek som höll nollan i finalen mot Ryssland (1-0) och tog samtliga fem straffar mot Kanada (3-2) i semifinalen. Hasek vann målvaktsligan på fenomenala 0,97 i snitt på sex spelade matcher. Dessutom var Tjeckien mycket nära att slå ut Kanada i semi och gå till final i World Cup 2004. Lägg därtill två JVM-guld i början av 2000-talet, det är ingen tvekan om att de senaste 10-12 åren varit den framgångsrikaste perioden i tjeckisk hockey genom tiderna.

Sedan 1920 och fram till 1992, då nationen hette Tjeckoslovakien, blev det fem VM-guld på 73 år. När det stod klart att delningen av Tjeckoslovakien (1993) var ett faktum var det många som spådde att detta skulle bli slutet för tjeckisk ishockey, men det går inte alltid som man tänkt sig att det skall göra. Det blev precis tvärtom och sju år senare spelade Tjeckien och Slovakien VM-final i S:t Petersburg.

Så gick separationen till
Efter "sammetsrevolutionen" på hösten 1989 uppstod det stora spänningar mellan Tjeckoslovakiens båda landsdelar. I valet 1992 blev det än mer uppenbart. I den tjeckiska delen segrade Vaclav Klaus marknadsliberala högerparti och i den slovakiska delen vann Vladimir Meciars nationalistiska parti. Det stod klart att en delning av landet var oundviklig.

En övergångsregering bildades med uppgift att förbereda en delning av Tjeckoslovakien. Detta skedde genom ett beslut i parlamentet den 25 november 1992 och drevs igenom med minsta möjliga majoritet. Det var ingen hemlighet att en stor del av medborgarna i landet var emot en delning av Tjeckoslovakien, men den 1 januari 1993 uppstod två nya stater i Europa - Tjeckiska Republiken och Republiken Slovakien.

Den frihetsvåg som svepte in över Östeuropa i november/december 1989 gjorde det möjligt för det tjeckoslovakiska folket att på mindre än en månad göra sig av med över 40-års kommunistiskt styre - och bäst av allt, det kunde ske med fredliga medel.

I början av januari 1993 installerades Vaclav Havel som ny president i Tjeckien. Bara några år tidigare hade Havel suttit fängslad för sitt engagemang i "Charta 77". Havel hade 1979 dömts till nästan fem års fängelse och hans verk blev förbjudna i Tjeckoslovakien. 1989 blev Havel arresterad igen och dömdes till fängelse för statsfientlig verksamhet.

Några månader senare blev Havel frigiven och sedan blev han president. Tänka sig hur det kan gå....



En svensk dubbelseger - hittills
1969 i Stockholm är enda gången Sverige slagit tjeckerna två gånger under ett och samma VM. Det blev 2-0 och 1-0 när Leif "Honken" Holmqvist storspelade i målet och tog allt som kom i hans väg.

Det var också i denna turnering som Tjeckerna slog Sovjet i två matcher (2-0, 4-3), som bjöd på en fantastisk hockey. Tjeckbacken Jan Suchy spelade non-stop i första matchen och var strålande, blev sedan skadad och missade flera matcher. Vaclav Nedomansky och Josef Golonka spelade med en glöd och intensitet som aldrig tidigare och producerade mål och poäng.

Det var en mycket jämn och bra turnering. Sovjet, Sverige och Tjeckoslovakien hamnade på samma poäng (16), men ryssarna vann i kraft av bättre målskillnad. Hade inte Sverige slagit tjeckerna med 1-0 i sista omgången hade tjeckerna blivit världsmästare. Tjeckerna kämpade som aldrig förr för att kvittera, men det gick bara inte att överlista "Honken", som även hade hjälp av sina stolpar vid några tillfällen. Sverige blev tvåa, Tjeckoslovakien trea och Kanada fyra.

Detta var sista gången Kanada ställde upp med amatörer i ett VM och det skulle visa sig att man de närmaste sju turneringarna fick klara sig utan Kanada.

Det var mycket nära att det inte blivit något VM alls på grund av politiska läget i Europa. Den 21 augusti 1968 hade ryska stridsvagnar rullat in i Prag och krossat tjeckernas dröm om frihet och i och med det kunde man förstås inte arrangera VM. Sverige löste dock situationen på ett utmärkt sätt genom att hoppa in och med kort varsel ta över värdskapet för turneringen.

- Vi var först mycket tveksamma till att överta VM, sade Helge Berglund, dåvarande ordförande i Svenska Ishockeyförbundet.

- Vår tveksamhet berodde till stor del på den korta tid vi hade på oss att förbereda ett så stort arrangemang, men å andra sidan hade vi gamla traditioner att bygga på. Sedan ville vi också försäkra oss om att det tjeckiska förbundet och dess anslutna klubbar inte hade något emot att Sverige tog över VM. Det hade de inte och då var det bara att dra igång.
 

Redaktionen
Hockeyligan.se